ROSOR PÅ FREDRIKSDAL

Att besöka Fredriksdals friluftsmuseum är som att göra en utflykt i historien. Friluftsmuseet tillhör ett av de största i Sverige med 36 hektar parker, trädgårdar, hus och gårdar. Här finns allmogekultur, herrgårdsmiljö, stadskvarter och trädgårdshistoria - allt på samma område.

På Fredriksdals friluftsmuseum har en stor del av museets samlingar slagit rot! Det som åsyftas med samlingar av växter och djur är kanske inte det man i traditionell mening menar med museisamlingar, växtherbarier, uppstoppade djur och nålade insekter. Samlingarna på Fredriksdal friluftsmuseum är levande samlingar som t ex åkerogräs, ängsväxter, fruktträd, rosor, grönsaker, mm. Fredriksdal är ett av landets åtta klonarkiv. Det enda sättet att bevara dessa levande museiföremål är att odla dem. Av samma anledning bevaras i rosenträdgården odlingsvärda sorter av rosor. Här växer över 400 arter, hybrider och sorter av "gammaldags rosor", av vilka flertalet tagits i odling före 1920. Här finns många rosor med en lång och spännande historia som t ex mumierosen.

Här finns några bilder från sommaren, håll med om att rosorna är vackra! (Bilder: Franziska Kröll; text Fredriksdal friluftsmuseum och Flora Linnea).

ROSENTRÄDGÅRD I FRANSK STIL

Fredriksdals rosenträdgård i fransk trädgårdsstil består av ca 450 arter, hybrider och sorter av gammaldags rosor. De allra flesta har tagits i odling eller uppstått före 1920. Ett av huvudsyftena med rosenträdgården är att visa kulturrosens utvecklingshistoria och att för framtiden bevara odlingsvärda, gammaldags sorter.

Bilden visar Rosa omeinesis crysocarpa (Rehder 1908). En variant på Rosa pteracantha (Vingros, 1890). Blommorna består av fyra vita kronblad och är ca 4cm breda. Zon IV.

LEVANDE ANTIKVITETER

Många äldre sorter har försvunnit och de som finns kvar i rosenträdgården på Fredriksdal kan ses som "levande antikviteter". Det enda sättet att bevara dem är att odla dem. Här växer många rosor med en spännande historia. T ex "Belle de Crécy", madame Pompadours älsklingsros!

Bilden visar 'Belle de Crezy' (Rosier/Hardy 1829). Oftast omnämt i litteraturen som gallica, men på 1800 talet anget som en hybrid av R. chinensis. Uppkallad efter Madame de Pompadours slott i Crécy, Frankrike. Rikligt blommande. Storlek: 1.2x0.9m. Zon V.

BLOMNINGSTID: FRÅN SLUTET AV MAJ TILL NOVEMBER

Blomningen är som vackrast i början av juli. Att vandra runt i rosenträdgården vid denna tid är en magnifik upplevelse. Doften, skönheten och färgprakten är bedövande. Men även en höstdag visar rosenträdgården sin skönhet. Rosornas nypon ger trädgården liksom en andra blomning, från mörkaste svart och djupaste rött till ljusaste orange.

Bilden visar 'Salet' (Mossros. Lascharm, Frankrike 1854). Främste egenskap är dess återblommande förmåga, ovanlig bland mossrosor. Storlek: 1.2x1.1m. Zon V.

BLOMMORNAS DROTTNING

Rosen är den mänskliga civilisationens mest omtyckta och brukade prydnadsväxt. Många kulturer betraktar rosen som drottningen bland blommor. Rosorna har en lång odlingshistoria i geografiskt väl åtskilda områden, nämligen Kina, Orienten och Västerlandet

Bilden visar Rosa webbiana (Syn: 'Afganros'). Himalaya och Turkiet 1879. Mycket attraktivt, lättodlad och frisk och härdig. Det finns ett fint exemplar på Fredriksdals friluftsmuseum och denna var dessutom en publikfavorit sommar 2001. Storlek: 2x2m. Zon IV.

ROSORNA OCH CIVILASATIONENS VAGGA

De äldsta beläggen för att kineserna odlade rosor är omkring 4700 år gamla. I den västliga civilisationens vagga, Babylonien i nuvarande Irak, odlades rosor för åtminstone 4000 år sedan. Vart och ett av dessa områden kan uppvisa rosor med sina speciella egenskaper.

Bilden visar Rosa x richardii (Syn. 'Mumieros'. I kultur sedan första århundradet e Kr). En av de äldsta rosorna. Kallas 'mumieros' för att den funnits i en egyptisk grav-kammare från 100-talet e Kr. Storlek: 1.5x2.0m. Zon V.

ROSORNAS MÅNGFALD UNDER 1800-TALET

Under lång tid utvecklades rosorna enbart inom sitt eget utbredningsområde. Det fanns relativt få sorter och variationsmöjligheterna var begränsade. Med tiden kom rosor från olika delar av jorden att sammanföras, främst i Västeuropa. På 1800-talet korsades rosor med vitt skilda egenskaper med varandra, vilket blev inledningen till ett intensivt förädlingsarbete som resulterade i nya rosgrupper och tusentals nya rosor med helt nya egenskaper.

Bilden visar 'Rose de Rescht', En höst-damascenerros, sedan länge en favorit bland rosentusiaster.

KULTURROSORNAS HISTORIA

I rosenträdgården på Fredriksdal är det möjligt att få en uppfattning om hur olika länders och tiders rosor har sett ut. Det är också möjligt att följa uppkomsten av nya rosgrupper. Rosenträdgårdens uppbyggnad sammanfattar de viktigaste skedena i rosens utvecklingshistoria fram till 1920.

Bilden visar 'Complicata' en mycket populär och omtyckt gallica. Den är en av de vackraste enkla rosa-färgade rosor, frisk och härdig. Blommorna är stora och enkla med exponerade, dekorativa guldgula knappar. Doften påminner om hasselnötter. Storlek: 2.5x2.5m. Zon V.

ROSDAGAR PÅ FREDRIKSDAL - ÅR 2003

Lördag 5 juli – söndagen 6 juli. Rosdagar på Fredriksdal. Årets höjdpunkt för rosenvänner i Helsingborg. Rosdagarna anordnas av Fredriksdals Friluftsmuseum. I år skall det nya rosariet invigas! Förra året fick den fina anläggning på Fredriksdal över 8,000 besökare på dessa två dagar. Utställningar, rundvandringar och föreläsningar om den blivande nya rosariet som häller på att byggas om. En nyhet för i år är publikens val av den finaste rosbuske i rosariet och en tävling om den finaste rosbukett.

DOFTVANDRINGAR I ROSARIET

Under sommaren anordnar Flora Linnea doftvandringar i rosariet på Fredriksdals Frifluftsmuseum.

Med start söndagen den 14 juli kl 14.00 gör Flora Linnea en doftvandring varje söndag under säsongen bland rosariets doftande skatter. Dofterna är beskrivna av Mischa Billing, ordförande i svenska sommelierföreningen och Robert Calkin engelsk parfymerist, båda experter på att beskriva dofter. Entréavgift tillkommer.

Doftvandring fortsätter varje söndag under säsongen eller så länge rosorna blommar!

DET NYA ROSARIET

En del av rosariet på Fredriksdals friluftsmuseum håller på att byggas om. Här har Fredriksdals personal under ledning av Lars-Åke Gustavsson och med hjälp av landskapsarkitekt Kerstin Lönnerholm skapat ett nytt ansiktet åt rosariet där perenner och rosor bildar sällskap. (Bilden visar publikfavoriten: 'Aksel Olsen')

Invigning lördagen den 5 juli 2003.